Amazing, Because It Is
Det kanske inte är en så stor grej, det där med att komma ut. Men det roliga är att jag inte kommit ut som homosexuell utan att komma ut som hetrosexuell. Kanske låter lite tokigt, men det är faktiskt inte alla som vet om vem jag är riktigt. Ärligt talat så är jag inte helt hundra på det heller.
Speciellt när det gäller i vilket fack man ska stoppa mig, om man nu sysslar med sådant. Rent psykiskt så tycker jag inte jag tillhör något speciellt kön, beror helt på mitt humör "var" jag är. Fysiskt så är jag en man, och väldigt nöjd med det. Jag gillar att kunna växla skägg och mössa med rakat ansikte och lösögonfransar typ. Man skulle väl kunna kalla det transvestit, eller något. Själv så kallar jag det "jag har på mig de plagg och skor jag känner för för stunden". Varför krångla till det?
Det har hänt att jag fått frågan om jag tänder på det (att ha typiska "tjejkläder" (orka bry?!)). Och det gör jag faktist inte. Känner mig nog precis lika bekväm, och/eller eventuellt upphetsad i kjol som jag gör i jeans med oljefläckar. Fast, det där med oljefläckar känns lite ofräsht, men ville dra till med en stereotypisk maskulin metafor.
Nog om det, tänkte avsluta med en rolig bild — jag insåg att jag äger mer pumps och ballerinaskor än vad jag äger skor jag går i varje dag (läs skateskor). And hell yeah, I can drive 'em too!
Har för övrigt utökat samlingen sedan dess denna bild togs, ett par ursöta pumps från Iron Fist — One Hand In The Grave Wedge (inte mina fossingar på bilden).
Over and out!